Senast uppdaterad, 2026-09-16, info@gratis-pengar.se

Det kommer mängder med valanalyser av alla de slag men jag kan ändå inte hålla mig från att göra en egen. Jag utgår från riksdagsvalet 2026, jämför med 2022 och skiljer mellan själva valresultatet och analysen av varför väljarna flyttade sig. Alla 6 626 valdistrikt är räknade. S, V, MP och C har tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L har 173. Röstandelarna är cirka 49,5 mot 48,8 procent.

Partierna i storleksordning

Parti	2026	Förändring mot 2022	Mandat
Socialdemokraterna	28,0 %	−2,3	99
Moderaterna	19,8 %	+0,7	70
Sverigedemokraterna	17,5 %	−3,1	62
Vänsterpartiet	8,4 %	+1,7	30
Centerpartiet	7,0 %	+0,3	25
Kristdemokraterna	6,2 %	+0,8	22
Miljöpartiet	6,1 %	+1,1	22
Liberalerna	5,3 %	+0,7	19

Socialdemokraterna – 28,0 % (−2,3)

Det intressanta med S är paradoxen: partiet går tydligt bakåt samtidigt som det tidigare oppositionsunderlaget får mandatövertag. S tappar åtta mandat, från 107 till 99. Det betyder att valet inte främst kan beskrivas som en socialdemokratisk framgång. Snarare har röster inom det tidigare oppositionsunderlaget fördelats annorlunda. Framför allt V och MP växer samtidigt som S krymper. S behåller dock positionen som klart största parti. Det ger Magdalena Andersson en central roll i regeringsbildningen, och talmannen Andreas Norlén har nu gett henne sonderingsuppdraget.

Socialdemokraterna är starka i gruppen utomnordiska medborgare och de utgör ca 20% av rösterna för S även om V gjorde sitt bästa för att överta dessa röster från S genom att kampanja i utanförskapsområdena. Socialdemokraterna är även starka i gruppen pensionärer och kvinnor som jobbar inom stat och mydighet.

Orsaker till att Socialdemokraterna gick dåligt

Ni får Magdalena
Lockat med pengar i plånkoben utan att redovisa var pengarna kommer från
Har ängnad fyra år med att förklara hur mycket DU skall ha SD
Saknar en vision om var Sverige ska vara om 10 år

Moderaterna – 19,8 % (+0,7)

M går framåt jämfört med 2022 och återtar samtidigt positionen som Sveriges näst största parti. Partiet går från 68 till 70 mandat. Det är därför svårt att förklara regeringssidans mandatförlust med ett moderat tapp. Tvärtom ökar M. Den stora förändringen inom Tidöunderlaget sker i stället mellan M och SD samt genom SD:s totala tillbakagång. Ulf Kristersson har efter resultatet begärt att bli entledigad eftersom hans regeringsunderlag inte längre har majoritet, men regeringen sitter kvar som övergångsregering tills en ny regering tillträder.

Moderaterna har gått bra trots att de suttit i regering i fyra år stöds traditionellt av tjänstemän, höginkomsttagare och storstadsväljare. Speceillt de yngre väljarna gillar M och de blev största parti bland förstagångsväljarna. Moderaterna tappade en del stödröster till Liberalerna så de gick egentligen riktigt bra.

Orsaker till att Moderaterna gick bra

Genomfört mycket bra politik
Lyckats hålla ihop regeringen
Inte blivit överkörda av SD
Har varit de vuxna i rummet

Sverigedemokraterna – 17,5 % (−3,1)

Här finns den största enskilda förskjutningen mellan 2022 och 2026. SD går från 20,5 till 17,5 procent och från 73 till 62 mandat – ett tapp på elva mandat. Det är matematiskt centralt för maktskiftet. M, KD och L ökar alla sina röstandelar, men deras uppgång räcker inte för att kompensera SD:s nedgång. Det förändrar dessutom styrkeförhållandet inom det tidigare Tidösamarbetet: 2022 var SD större än M; 2026 är M åter större än SD.

Sverigedemokraterna gjorde sitt första riktigt tydliga bakslag i ett riksdagsval och tappade 11 mandat. En viktig förklaring är att partiet inte längre kunnat vara det tydliga oppositionspartiet utan under fyra år varit en del av Tidösamarbetet och därmed fått bära ansvar för regeringens politik. SD tappade väljare främst till M och KD, och drygt 10 procent av de tidigare SD-väljarna gick till något av dessa partier. SD är traditionellt starkt bland män, arbetare och väljare utanför storstäderna. Särskilt anmärkningsvärt är tappet bland de yngsta: bland 18–21-åringarna backade SD med hela sju procentenheter. Trots tillbakagången hade SD den mest lojala väljarkåren – 78 procent av dem som röstade SD 2022 gjorde det igen 2026.

Orsaker till att Sverigedemokraterna gick dåligt

De har fått backa på sina kärnfrågor
För långsamt genomförande
Vänsterns hatkampanj fungerar
Inte drivit egna frågor i valkampanjen
Stödröstande till Liberalerna
Småpartier utanför riksdagen (ÖP, AFS, MED)

Vänsterpartiet – 8,4 % (+1,7)

V ökar från 6,75 procent 2022 till 8,4 procent och från 24 till 30 mandat. Det innebär samtidigt en märklig situation för regeringsbildningen: V:s ökade parlamentariska styrka gör partiet viktigare för ett regeringsskifte, samtidigt som Centerpartiets motstånd mot V i regeringen är mycket tydligt. V håller efter valet fast vid kravet på att ingå i en S-ledd regering, inte bara vara stödparti.

Vänsterpartiet gick starkt framåt och lockar framför allt unga väljare, kvinnor, arbetare och väljare i storstäder, med särskilt starkt stöd bland unga kvinnor. Partiet lyckades dra nytta av att unga väljare rört sig åt vänster och vann också väljare i områden där valdeltagandet tidigare varit lågt. V satsade mycket på levnadskostnader, hyror, välfärd och ekonomiska klyftor och profilerade sig samtidigt som en tydlig motpol till SD. En del av framgången kan också förklaras av väljare som gått från Socialdemokraterna till V. Det islamistika partiet Nyans som jag tidigare skrivit om kollapsade totalt och V mer eller mindre tog över deras väljare. Det förklarar en stor del av framgången i detta val. Samtidigt kommer också historier från om att V dragit historier om att Tidå regeringen kommer slänga ut dom om dom inte röstar V samt att Tidå kommer ta deras barn. Kampanjer för V har skett på arabiska och i flera fall även av imaner i moskéer. Den här typen av kampanjer har även Socialdemokraterna gjort i orten vilket inte är direkt smickrande med tanke på att man tar makten genom att ljuga sina väljare rakt upp i ansiktet och hota med något som inte är sant.

Varför Vänsterpartiet gick bra

Man har lyckats mobilisera väljare i förorten
Som första parti krokar man på allvar arm med islamisterna
Väljarna bryr sig inte om skandaler som radas upp
Man kapitaliserar på SD hatet som finns

Centerpartiet – 7,0 % (+0,3)

C ökar något och går från 24 till 25 mandat. Men Centerpartiets betydelse är mycket större än förändringen på 0,3 procentenheter antyder. De 25 mandaten behövs för att få ihop de 176 mandat som nu står mot Tidöpartiernas 173. Samtidigt säger C kategoriskt nej till V i regeringen. Elisabeth Thand Ringqvist har till och med sagt att C hellre går till extra val än släpper fram en regering där V ingår. C:s uttalade alternativ har varit en regering med S+C+MP+KD. Problemet är att KD hittills inte accepterar den lösningen.

Centerpartiet gjorde en mindre framgång och stöds traditionellt starkt av landsbygdsbor, lantbrukare och företagare, men har under senare år också fått en tydligare väljarbas bland kvinnor, högutbildade och liberala storstadsväljare. C lyckades hålla ihop dessa ganska olika väljargrupper och vann samtidigt väljare som ville ha ett borgerligt/liberalt alternativ utan samarbete med SD. Partiets tydliga avståndstagande från SD gjorde också att C kunde behålla sin särställning mellan de traditionella blocken, vilket bidrog till den mindre uppgången.

Varför Center gick bra

Man tar de borgliga väljare som ogillar SD
De borgliga väljare som vill ha öppnare gräns röstar C

Kristdemokraterna – 6,2 % (+0,8)

KD ökar och går från 19 till 22 mandat. Det gör KD intressant i regeringspusslet eftersom Centerpartiets önskade mittenalternativ förutsätter KD. Men Ebba Busch har sagt att KD inte kommer att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. Så länge den positionen ligger fast fungerar alltså inte C:s förstahandsalternativ.

Kristdemokraterna gick bra och ökade trots fyra år i regering. Partiet har blivit allt starkare bland landsbygdsväljare och har relativt starkt stöd bland män och medelålders väljare, medan stödet är svagare i storstäderna. KD låg under riksdagsspärren i flera mätningar under mandatperioden men återhämtade sig tydligt inför valet. Ebba Buschs starka ställning bland de egna väljarna och partiets profilering på bland annat vård, energi och landsbygdsfrågor bidrog till att KD kunde öka till 6,2 procent trots regeringsansvaret.

Varför gick Kristdemokraterna bra

Ebba Busch är populär bland de borgerliga väljarna
Ett starkt landsbygsparti
Tydliga profilfrågor inom vård, omsorg och energi
Tydlig värdekonservativ profil som skiljer KD från övriga borgerliga partier

Miljöpartiet – 6,1 % (+1,1)

MP går från 5,08 till 6,1 procent och från 18 till 22 mandat. Tillsammans med V är MP därför en viktig del av förklaringen till att S tapp inte leder till att hela oppositionssidan tappar. MP är dessutom det parti på den sidan som enklast kan placeras tillsammans med S i själva regeringen. Men stora sakpolitiska konflikter finns även mellan S och MP. S vill exempelvis bygga ny kärnkraft medan MP motsätter sig detta, och migrationspolitiken är ytterligare en konfliktlinje.

Miljöpartiet gjorde ett bra val och ökade tydligt. Partiet är särskilt starkt bland unga, kvinnor, högutbildade och storstadsväljare. Miljöpartiet satsade även de storartat i förorten vilket lönade sig väl. Att tänka på är att det finns mer att hämta i här eftersom endast 50% av de röstberättigade går och röstar och ca 80% av de som röstar går och röstar på ett röd / grönt parti. Detta är något som S, V och MP kapitaliserat hårt på i detta val.

Varför gick Miljöpartiet bra

Stark stöd bland unga som är oroliga för miljön
Tydligt ägarskap av klimatfrågan
Vann kampen i förorten över S och plockade många av deras väljare
Tydlig ideologisk profil när det gäller energi, migration och kriminalpolitik

Liberalerna – 5,3 % (+0,7)

L klarar spärren med marginal och ökar från 16 till 19 mandat. Det är betydelsefullt eftersom ett scenario där L hamnat under fyra procent hade förändrat mandatfördelningen dramatiskt. I stället går samtliga tre traditionellt borgerliga Tidöpartier – M, KD och L – framåt. Ändå förlorar hela regeringsunderlaget sin majoritet eftersom SD:s tapp är större.

Liberalerna gjorde en stark slutspurt efter att under stora delar av mandatperioden ha legat under riksdagsspärren. Partiets väljare finns framför allt bland högutbildade, tjänstemän och storstadsväljare, och L har en tydligt socialliberal väljarbas. Valet blev dock speciellt eftersom en mycket stor del av rösterna kom från personer som tidigare röstat på andra partier. Enligt SVT:s Valu hade bara 36 procent av L-väljarna röstat på L även 2022, medan hela 42 procent av 2026 års L-väljare kom från Moderaterna. Stödröster från borgerliga väljare var alltså en mycket viktig del av framgången

Varför gick Liberalerna bra

Stödröster från Moderaterna och Sverigedemokraterna

Varför fick S/V/MP/C mandatövertaget?

Det var extremt jämnt i årets val, och en av de mest intressanta förändringarna är Partiet Nyans totala kollaps. Från omkring 30 000 röster i förra valet blev partiet i princip utraderat, samtidigt som Vänsterpartiet gick starkt framåt i många av de områden där Nyans tidigare hade sitt stöd. Örebropartiet, Alternativ för Sverige och Medborgerlig Samling samlade samtidigt tillsammans omkring 70 000 röster. Sammantaget handlar det om närmare 100 000 röster i den politiska undervegetationen – rörelser som kan ha haft stor betydelse i ett val där marginalerna mellan regeringsunderlagen var mycket små. En annan viktig faktor är att omkring 1,2 miljoner röstberättigade valde att inte rösta; bland dessa kan det finnas tidigare SD-väljare som var missnöjda med vad partiet och Tidösamarbetet levererat under mandatperioden.

Vänsterpartiets stora framgång i invandrartäta områden sammanföll med Nyans kollaps, omfattande muslimsk väljarmobilisering och arabiskspråkiga kampanjer mot Tidöpartierna. Framgången kom dessutom trots återkommande avslöjanden om V-kandidater med antisemitiska uttalanden och stöd för Hamas, vilket tyder på att skandalerna inte avskräckte tillräckligt många väljare för att stoppa partiets uppgång.

Tre av fyra Tidöpartier ökar alltså. Samtidigt minskar S. Ändå byter majoriteten sida. Den en avgörande matematiken är framför allt SD:s stora tillbakagång i kombination med V:s och MP:s uppgångar. Det räckte för att flytta det mycket lilla övertag Tidöpartierna hade 2022 till ett litet övertag åt andra hållet. 2022 fick S+C+V+MP cirka 48,9 procent, mot Tidöpartiernas cirka 49,6. Nu är förhållandet ungefär 49,5 mot 48,8. Det är alltså en relativt liten blockförskjutning som får stor parlamentarisk betydelse. Det finns också tecken på förändrade väljargrupper. Inför valet visade exempelvis SVT/Verian en kraftig förändring bland unga män: Tidöpartiernas stöd i gruppen hade minskat från 63,7 procent i motsvarande mätning 2022 till 43,9 procent, medan de rödgröna partierna låg på 50,2 procent. Det är en opinionsmätning och inte det faktiska valresultatet i gruppen, så den bör användas som en indikation snarare än som facit.

Regeringsbildning

Det här är den riktigt intressanta delen. På papperet: S + V + C + MP = 176 och M + SD + KD + L = 173. Men de 176 ledamöterna representerar inte ett färdigförhandlat regeringsalternativ. Ekot beskriver just konflikten mellan C och V som en central låsning. Just nu ser ekvationen förenklat ut så här:

V: Vi ska sitta i regeringen.
C: V får inte sitta i regeringen.
S: Har inte accepterat V som regeringsparti och har tidigare sagt att V har en ”lång resa” kvar för att bli regeringsdugligt.
MP: Vill diskutera politiken och färdriktningen.
C: Vill hellre ha S+C+MP+KD.
KD: Vill inte släppa fram Magdalena Andersson.

Och så finns ytterligare sakpolitiska konflikter om bland annat kärnkraft, migration och skatter. Så sent som den 18 september rapporterade SVT att både C och V står fast vid sina respektive krav.

Vilka regeringskonstellationer är då möjliga?

Här tycker jag att man ska skilja på matematiskt möjliga alternativ och vad partierna faktiskt har sagt att de accepterar. Det går inte att sakligt säga i dag vilken regering som kommer att bildas utan att göra en politisk prognos, men låsningarna visar vilka kompromisser som skulle krävas.

S+V+MP skulle ha 151 mandat. Då krävs att C tolererar regeringen. Det kolliderar direkt med C:s röda linje mot V.

S+C+MP skulle ha 146 mandat. Då måste bland annat V tolerera regeringen trots att V uttryckligen krävt ministerposter.

S+MP skulle ha 121 mandat. Det är parlamentariskt möjligt i Sveriges system, men förutsätter att både V och C avstår från att samla 175 nej-röster tillsammans med andra partier. Just en sådan lösning har nämnts i den offentliga diskussionen: V och C skulle kunna stå utanför regeringen och förhandla om politiskt inflytande.

S+C+MP+KD är Centerpartiets uttalade mittenalternativ. Problemet är KD:s besked att inte släppa fram Andersson.

Det finns dessutom teoretiskt olika blocköverskridande konstruktioner med S och något eller några borgerliga partier. Magdalena Andersson har efter sonderingsuppdraget sagt att hon vill söka breda samarbeten, vilket lämnar den dörren öppen utan att någon sådan uppgörelse ännu finns.

Min spaning

Snarare än att försöka utse vilken regering som ”blir mest sannolik” skulle jag följa vilken av tre röda linjer som först förändras.

Accepterar V att stå utanför regeringen? Då öppnas vägen för exempelvis S+MP eller S+C+MP.
Accepterar C V i regeringen? Då öppnas den raka vägen till en regering baserad på de fyra partiernas 176 mandat. C säger i nuläget mycket tydligt nej och har upprepat den positionen efter valet.
Ändrar KD eller något annat borgerligt parti sin inställning till Andersson? Då öppnas helt andra mittenlösningar. KD:s nuvarande position stänger C:s föreslagna S+C+MP+KD-alternativ.

Det speciella med svensk negativ parlamentarism är dessutom att Magdalena Andersson inte behöver samla 175 ja-röster. Hon behöver undvika 175 nej-röster. Därför kan abstentioner bli minst lika viktiga som vilka partier som faktiskt ingår i regeringen. Det gör att regeringsunderlaget kan bli betydligt smalare än de 176 mandat som gav maktskiftet. Och läget är fortfarande genuint öppet: när talmannen gav Andersson sonderingsuppdraget den 18 september sade han uttryckligen att partiledarna inte hade presenterat några ”radikalt nya positioner”.

Det är alltså fullt möjligt att beskriva valet som ett mandatmässigt maktskifte utan ett färdigt regeringsalternativ. De närmaste förhandlingarna handlar därför mindre om valmatematik – den är klar – och mer om vem som är beredd att flytta en röd linje och vad partiet i så fall får politiskt i utbyte.

Bästa valanalysen 2026