Senast uppdaterad, 2024-04-21, info@gratis-pengar.se
I en perfekt värld så vore alla perfekta och de som är folkvalda politiker vore också smarta och förnuftiga människor. Jag betvivlar inte en sekund att de allra flesta som kliver in i politiken någon gång vill väl och anser att de gör rätt men det känns som att de flesta politiker idag i de flesta länder gör mer skada en nytta. Ju mer man läser på om olika politiska händelser dessto mer less blir man. Jag anser att miljön är viktig och oavset om vi står inför en miljökatastrof eller inte anser jag att man skall vara så snäll och miljövänlig som man bara kan mot naturen. Med det sagt så måste jag ändå påpeka att jag inte alls tycker om Miljöpartiet då de inte alls tar hänsyn till verkligheten utan lever i en alldeles egen grön bubbla. De senaste åren har vi sett hur Northvolt, Stegra, vinkraftverk och solceller gått från hyllade stjärnor till misslyckade floppar. Det är som att se gigantiska atlantångare gå på grund i realtid medans samtidens politiker står på stranden och in i det sista hyllar dessa monster. Jag skall förklara var och en för sig med lite lagom fakta så att du verkligen förstår varför våra politiker är lurade upp på läktaren när det kommer till dessa miljösatsningar.
Nortvolt
Northvolts konkurs i mars 2025 markerar en av de största industriella kollapserna i modern svensk historia. Detta har väckt skarp kritik mot både företaget och de offentliga institutioner som stöttade dess tillväxt.
En kritisk granskning av Northvolts uppgång och fall
1. Överdrivna löften och bristande leveransförmåga
Northvolt presenterades som Europas svar på asiatiska batterigiganter, med ambitionen att producera världens grönaste batterier. Trots att bolaget säkrade kontrakt värda 55 miljarder dollar med företag som BMW, Scania och Volkswagen, ledde produktionsproblem, kvalitetsbrister och förseningar till att viktiga avtal, inklusive ett avtal med BMW värt 2 miljarder euro, avbröts.
2. Ekonomisk misskötsel och beroende av offentliga medel
Trots att Northvolt samlade in över 15 miljarder dollar från investerare som Goldman Sachs och BlackRock, samt erhöll betydande offentliga lån och subventioner, visade företaget aldrig vinst. När konkursen inträffade hade Northvolt endast 30 miljoner dollar i likvida medel kvar, samtidigt som skulderna uppgick till 5,8 miljarder dollar.
Sammanfattning
Northvolts fall illustrerar riskerna med att satsa stora offentliga och privata resurser på visionära men oprövade industriprojekt utan tillräcklig kontroll och transparens. Det understryker behovet av noggrannare granskning och realistiska förväntningar vid framtida satsningar inom grön industri.
För mer information om konkursen och dess konsekvenser, se Kronofogdens sammanställning.
Stegra
Stegra, tidigare känt som H2 Green Steel, har positionerat sig som en pionjär inom fossilfri ståltillverkning i Boden. Trots ambitiösa mål och betydande investeringar har företaget mött omfattande kritik och utmaningar som väcker frågor om dess långsiktiga hållbarhet. Det är samma ägare bakom Stegra som bakom Nortvolt och tillvägagångssättet för att få in pengar är detsamma. De satsar hårt på att få in bidrag och lån för att sedan få mer bidrag och lån. Genom denna fasat lyckas de sedan få in ordrar som de sedan får nya lån och bidrag på. Vad kan gå snett? Detta kommer sluta precis som Northvolt inom en snar framtid. Ett bolag helt utan verklighetsanknytning som våra politiker helhjärtat backar upp-
Vindkraftverk – bidragsverk
Trots att vindkraft lyfts fram som en hörnsten i den gröna omställningen, finns det goda skäl att ifrågasätta om vindkraftverk någonsin kommer att bli genuint lönsamma utan ständigt stöd från skattebetalarna.
1. Ekonomin går inte ihop – utan subventioner
Vindkraftsprojekt finansieras ofta med hjälp av statliga subventioner, elcertifikat och regler som gynnar förnybart. När dessa stöd minskas, blir många projekt olönsamma eller läggs på is.
💸 Exempel: Flera planerade parker i Sverige har skrotats efter att elcertifikatsystemet börjat fasas ut.
2. Intermittent el – inget värde när det blåser för mycket
El från vindkraftverk produceras inte när elen behövs – den produceras när det blåser. Det innebär att elpriserna ofta är lägst när vindkraften levererar som mest, vilket underminerar dess lönsamhet.
🔌 Utan massiv och dyr lagring (som inte existerar i praktiken) måste elnätet kompensera med annan produktion – ofta fossil eller vattenkraft.
3. Höga underhålls- och reparationskostnader
Vindkraftverk har en beräknad livslängd på 20–25 år, men ofta drabbas de av slitage, lagerhaverier och bladskador långt innan dess.
🛠️ Offshore-turbiner är särskilt dyra att underhålla – ibland kostar en reparation mer än hela turbinen är värd.
4. Miljö- och naturvärden offras
Att vindkraft är ”grön” är en förenklad bild:
- Skog fälls och känsliga naturområden exploateras.
- Fåglar och fladdermöss dödas i tusental varje år.
- Tunga transporter och fundament skapar stora CO₂-utsläpp vid uppförande.
🌲 Naturen tystnar – både bokstavligt och bildligt.
5. Lokal motvilja – socialt ohållbart
Trots politiskt stöd möts nästan varje vindkraftsetablering av protester. Människor vill inte ha snurror nära sina hem. Värdet på fastigheter sjunker, ljudstörningar rapporteras – och det sociala kontraktet krackelerar.
Sammanfattning: en affär byggd på luft?
Vindkraften är beroende av väder, bidrag och en politisk vilja som kanske inte håller i längden. Tekniken kan vara del av lösningen – men den är inte ”lösningen”. Och att kalla den lönsam, är minst sagt en sanning med modifikation.
Solceller – mörka moln
Solcellsbranschen i Sverige har under de senaste åren upplevt en dramatisk nedgång, där över 200 företag har gått i konkurs mellan 2024 och början av 2025. Denna utveckling har lett till betydande ekonomiska förluster för både företag och konsumenter.
Bakgrund: Från boom till kollaps
Efter en period av snabb tillväxt, där höga elpriser och generösa subventioner drev efterfrågan på solcellsinstallationer, har marknaden nu vänt. Flera faktorer har bidragit till denna nedgång:
- Överetablering: Den snabba tillväxten lockade många nya aktörer till marknaden, vilket ledde till en mättad marknad och hård konkurrens.
- Ekonomiska utmaningar: Stigande räntor och inflation har ökat kostnaderna för både företag och konsumenter, vilket har minskat lönsamheten och efterfrågan.
- Förändrade subventioner: Regeringens beslut att sänka skattereduktionen för solcellsinstallationer från 20 till 15 procent i juli 2025, samt planerade ytterligare nedskärningar, har påverkat investeringsviljan negativt.
- Fallande elpriser: Lägre elpriser har försvagat den ekonomiska kalkylen för solcellsinvesteringar, vilket har lett till minskat intresse från hushåll.
Konsekvenser för konsumenter
Många hushåll som investerat i solceller har drabbats av företagskonkurser. Detta har resulterat i
- Förlorade garantier: Garantier från installatörer kan bli ogiltiga vid konkurs, vilket lämnar konsumenter utan skydd vid problem.
- Ofullständiga installationer: Vissa kunder har betalat i förskott för installationer som aldrig slutförts.
- Svårigheter att få support: Med konkursade företag finns det ingen att vända sig till för service eller reparationer.
Politikerna – varför gör de så här?
Det vi ser är inte en grön omställning – det är en grön villfarelse. Politikerna har blivit mer intresserade av att visa handlingskraft än att fatta genomtänkta beslut. De köper luftslott för miljarder, byggda på visioner snarare än verklighet. Medan företag som Northvolt, Stegra och hundratals solcellsbolag kollapsar en efter en, står vi kvar med notan – i form av förlorade skattemedel, sönderreglerade marknader och en allt mer skeptisk allmänhet. Det är hög tid att byta kurs. Tekniken ska inte drivas av ideologi – utan av sunt förnuft, fungerande ekonomi och verkliga resultat.
