Senast uppdaterad, 2024-12-19, info@gratis-pengar.se
Jag uppskattar verkligen när både följare och andra delar sina berättelser med mig när problem uppstår. Jag berättar gärna om orättvisor och saker som behöver uppmärksammas för att sprida ljus i mörkret. Det senaste exemplet är övergrepp mot äldre som dock kommer att kräva ett helt eget inlägg. Här kommer ett inlägg från en medmänniska som förtvivlad försökt att få skolans uppmärksamhet men de har bara viftat bort problemen som om det aldrig har hänt. Att skolor, äldreboende och liknande viftar bort elände är ett alltför vanligt problem runt om i Sverige och något som aldrig borde förekomma. Nåväl här kommer hennes utsago och jag hoppas verkligen att skolan tar tar i detta problem och gör något åt saken.
Misshandel inför öppen ridå
Texten handlar om ett barn, Ellen, och hennes svåra situation på Mariedalsskolan i Timrå.
Skolan präglas av lärarvåld, mobbning och kränkningar, medan rektorn skyddar sina medarbetare och mörkar incidenter. Ellen beskylls för att ljuga om övergrepp, trots att vittnen och bevis finns.
En lärare har polisanmälts för att ha misshandlat Ellen, men får stanna kvar. Ellen har vid flera tillfällen blivit utsatt för både fysiska och verbala övergrepp av lärare och elever, utan att någon vuxen ingriper. Hon har blivit utesluten från grupparbeten och får inte äta med sina vänner.
Den senaste händelsen var särskilt allvarlig: Ellen blev misshandlad av två elever varpå en tredje stod och tittade på. Dom två eleverna kletade in Ellen med färg, drog henne i håret, spottade henne i ansiktet och tryckte ner henne på golvet. Detta hände efter en konflikt som uppstod under ett snöbollskrig tidigare på rasten. Trots alla incidenter fortsätter rektorn att påstå att Ellen ljuger, och inga anmälningar görs.Det blir bara samtal på samtal på samtal. Inga konkreta åtgärder sätts in för att stoppa detta galenskap.
Ellen har blivit slagen i ansiktet, utsatt för nedsättande behandling, blivit piskad med gummileksaker på kroppen och ansiktet, knuffad ner på golvet från en höjd, fått böcker kastade på sig, fått sin stol vält och slängd mot sig, blivit instängd i en skrubb under en lektion, och blivit utsatt för en mängd kränkande tillmälen, såsom ”apa”, ”kaninjävel”, ”hora”, ”bitch” och ”äckel”, samt många andra nedvärderande kommentarer.
Det är viktigt att nämna att Ellen inte alltid är utan skuld i situationerna som uppstår. Hon har ibland behövt ge tillbaka och har även yttrat sig på ett sätt som kan uppfattas som defensivt. När hon har sökt hjälp i dessa svåra stunder har det tyvärr ofta blivit så att hennes bekymmer har vänds emot henne. Det har skapat en atmosfär där hennes ord och handlingar ifrågasätts snarare än att man erbjuder stöd.
Det är också värt att påpeka att de andra barnen på skolan har blivit medvetna om denna dynamik. De har observerat hur fröknarna ibland hanterar situationer och har därför valt att ställa sig på varandras sida. Genom att hålla ihop har de försökt få Ellen att framstå som skyldig, vilket ytterligare bidrar till den press och det missförstånd som hon upplever.
Det är viktigt att förstå att varje elev har rätt att bli bemött med respekt och värdighet, oavsett omständigheterna. När en elev känner sig orättvist behandlad av vuxna som har en ansvarig roll för deras utbildning och välmående, kan det leda till förtroendeproblem och en ogynnsam skolmiljö.
Det är en oroande situation som pågått i flera år utan förändring. Hur kan vi få Ellen att känna sig trygg och vilja gå till skolan igen när hon inte kan lita på de vuxna? Värdegrunden om att ta hand om varandra verkar inte gälla för alla.
Ellen är ett fiktivt namn.