Rapport från behandlingshem

Senast uppdaterad, 2022-03-24, info@gratis-pengar.se

En av mina följare har ett väldigt intressant yrke och jobbar som vårdare på ett behandlingshem för kriminella ungdomar och han valde att dela med sig av vad som sker på hans jobb. Enligt honom så skulle saker och ting kunna ske mycket bättre. Det viktigaste är dock att pengarna bara rinner ut i sanden till ingen nytta. De flesta som får vård återvänder till kriminalitet trots alla insatser och alla fina ord från politikerna.

Jag kan i en kort mening förklara varför ungdomar med begynnande missbruk, psykosocial problematik såsom kriminalitet och andra riskfyllda beteenden, samt neuropsykiatrisk problematik får dålig hjälp i Sverige. Vi har på tok för lite kontroll på våra behandlingshem i Sverige. För att inte tala om SIS (Statens institutionsstyrelse). Längre vistelser ökar risken för negativ beteendeutveckling, som följd av smittoeffekter från andra ungdomar eller till följd av dåligt organiserad behandling. Läste någonstans att 8 av 10 återgår i brott efter en vistelse på behandlingshem i Sverige. Sverige är också det enda landet i världen som har kvar reformen SIS. SIS är ett koncept som man köpt in från olika delar av världen som tillexempel Australien och Irland. Det betyder också att det konceptet ej är skräddarsytt för det svenska klimatet. Förlåt nu vart det långt ändå. Men summa summarum, det läggs för lite pengar och resurser på psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, de som har en påbörjad kriminell livsstil, segregationen i samhället, att känna tillhörighet, etik osv… Privata aktörer tjänar feta pengar från landets alla socialstyrelser, IVO fokuserar på helt orimliga saker vid kontroller, de ser även mellan fingrarna. Socialstyrelsen har dessutom inte resurser till att lägga den tiden som behövs på varje enskild ungdom. Vi behöver skjuta in mer stålar, mycket mycket mer stålar. Det är sådana sjuka brister att vi i fler fall gör dessa ungdomar värre efter behandling. Och jag menar inte mer pengar till dessa privata aktörer. Men till myndigheterna så man kan tillsätta fler resurser. Socialstyrelsen, polisen, sjukvården, psykologer, BUP, BUM osv…. Detta är min samlade uppfattning och observation efter knappt ett år inom branschen. Men man bör vara källkritisk.