Senaste uppdaterad, 2024-12-29, info@gratis-pengar.se
Det är svårt att fastställa en exakt summa för hur mycket pengar som försvinner på grund av bedrägerier, arbetskraftsrelaterat fusk, välfärdsbedrägerier, korruption och andra oegentligheter i Sverige varje år, eftersom det ofta rör sig om dold verksamhet som är svår att mäta. Dock finns det uppskattningar och statistik från myndigheter och organisationer som ger en inblick i hur omfattande dessa problem kan vara. Det som gör detta totalt djävla ofattbart är att summan totalt blir 600 MILJARDER per år när man räknar samman de två inläggen jag har. Det finns källor på varenda krona från olika rapporter och det känns som att det borde bara prio nummer ett att stoppa denna blödning av skattepengar innan man gör något annat i samhället. Notera att det är 600 MILJARDER per år. Som jämförelse kan nämnas att Sveriges BNP är på 6 208 miljarder. Den kriminella verksamheten (450 miljarder) och invandring samt bistånd (150 miljarder) motsvarar alltså för ca 10% av BNP. Den kriminella delen är delvis inte med i BNP men felaktigt utbetalda bidrag, erättningar och korruption är ju med i BNP.
1. Bedrägerier
Bedrägerier omfattar allt från id-stölder och kontokortsbedrägerier till omfattande ekonomiska brott. Enligt statistik från Polisen och Brå (Brottsförebyggande rådet) anmäldes det år 2023 över 240 000 bedrägeribrott i Sverige. Enligt vissa uppskattningar kan den ekonomiska förlusten uppgå till flera miljarder kronor årligen. En specifik rapport från polisen år 2022 uppskattar att bedrägerier kostar svenska samhället omkring 30–50 miljarder kronor per år.
Exempel på vanliga typer av bedrägerier:
- Id-bedrägerier och kontokortsbedrägerier: Enligt Finansinspektionen var dessa brott mycket vanliga och kan kosta samhället flera miljarder kronor.
- Investeringsbedrägerier: Även falska investeringsmöjligheter, till exempel inom kryptovaluta eller fastigheter, kan resultera i stora förluster för enskilda individer och samhället.
2. Arbetskraftsrelaterat bedrägeri (arbetslivskriminalitet)
Detta inkluderar fusk med löner, svart arbetskraft, och falska fakturor. Enligt Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten kostar arbetslivskriminalitet och svartarbete den svenska staten stora summor årligen, och uppskattningar visar att 5-10 miljarder kronor per år försvinner i skatteintäkter på grund av oegentligheter inom arbetsmarknaden.
Vanliga problem inom arbetslivskriminalitet:
- Svartarbete och falska anställningar: Skatteundandragande genom svartarbete och utnyttjande av arbetare utan kontrakt är vanliga i vissa sektorer, såsom bygg och restaurang.
- Skattefusk och felaktiga bidrag: Falska deklarationer eller bidragsansökningar där arbetsgivare och arbetstagare utnyttjar systemet för att få skattefördelar eller bidrag.
3. Välfärdsbedrägerier
Välfärdsbedrägerier inkluderar fusk med bidrag, som sjukersättning, bostadsbidrag, eller assistansersättning. Enligt Försäkringskassan bedöms omfattningen av välfärdsbedrägerier vara relativt stor, men svår att exakt kvantifiera. Välfärdsbedrägerier kostar staten uppskattningsvis ca 20 miljarder kronor per år.
Exempel på vanliga typer av välfärdsbedrägerier:
- Fusk med assistansersättning: Falska assistansbehov eller överdrivna behov kan kosta stora summor, och detta problem har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren.
- Felaktigt utbetalda sjuk- och bostadsbidrag: Personer som får bidrag utan att vara berättigade, eller genom falska uppgifter, är en vanlig källa till förluster.
4. Korruption
Sverige har relativt låg korruption jämfört med andra länder, men problem med korruption finns ändå, särskilt i offentlig upphandling och i vissa kommunala verksamheter. Enligt Transparency International och Svenska institutet mot mutor uppskattas att korruption kostar Sverige mellan 45–90 miljarder kronor varje år.
Exempel på korruption:
- Mutor inom offentlig upphandling: Offentlig upphandling är en sektor där korruption och mutor kan förekomma, och där företag kan vinna kontrakt på felaktiga grunder.
- Kommunala affärer: Det har förekommit fall där tjänstemän eller politiker missbrukat sin maktposition för att gynna sig själva eller närstående.
5. Penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet
Penningtvätt är ett stort problem, och i Sverige hanteras detta genom Finanspolisen. Enligt uppskattningar från svenska myndigheter tvättas 130 miljarder kronor årligen genom olika verksamheter i Sverige. Penningtvätt används ofta för att dölja inkomster från annan kriminell verksamhet, såsom narkotikahandel eller människosmuggling.
Sammanfattning av uppskattningar:
- Bedrägerier (generellt): 30–50 miljarder kronor per år
- Arbetskraftsrelaterade bedrägerier: 5–10 miljarder kronor per år
- Välfärdsbedrägerier: ca 20 miljarder kronor per år
- Korruption: 45–90 miljarder kronor per år
- Penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet: ca 130 miljarder kronor.
Totalt sett kan det svenska samhället förlora upp till 300 miljarder kronor per år på grund av olika former av bedrägerier, korruption och ekonomiska brott. Det är dock viktigt att notera att dessa siffror är uppskattningar och att den verkliga summan kan vara både högre och lägre beroende på mörkertal och svårigheter med att upptäcka all brottslig verksamhet.
Källor:
De organiserade bedrägerierna
Brottsvinster ökade för bedrägerierna
Bedrägerier (brå)
Välfärdsbedrägerier
Peningtvätt
Korruption
493 MILJARDER i sjön (vissa belopp tas upp båda inläggen)
322 miljarder på kriminella (64 miljarder per år)